Mitt underbara liv som mamma till Melvin

Nu har Melvin äntligen fått ett EGET rum och det blev superfint! Vi lämnade bort Melvin till moster Sofie i måndagsmorse klockan 9 med planeringen att han ska kommma hem till iallafall kvällen.. vi började med att lyfta ut allt ur vårt sovrum, sov vi nu ska flytta till det andra rummet vi har. sen kom vi till sängen och hoppasan.. vi måste montera ner hela sänggaveln (något vi inte räknat med), så bara börja montera, sen lyfta över till nya rummet och montera tillbaka igen, likaså blev det med de två STORA garderoberna... SUCK. Evigheter tog det, garderoberna är gigantiska och tog säkert 4-5 timmar o sen insåg vi att vi behhövde hjälp, vilket vi tillkallade på tisdag i form av Tobbes pappa & lillasyster. Åkte sen till IKEA och handlade massa nytt till Melvins rum sen vidare till BAUHAUS o handla färg, penslar & skruvmejslar - hem igen och bara fortsätta. Vi insåg då att vi ALDRIG kommer hinna klart innan kvällen då Melvin skulle komma hem. Ringde Sofie & Mattias och frågade om M kunde sova där och det gick såklart superbra!! Och GLADA blev vi för då kunde vi fortsätta hela kvällen lång + dagen efter. Klockan blev 23 och fortfarande var hela lägenheten ett stort KAOS och det blev läggdax. Klockan ringde 07:30 och det vara bara att kliva upp och fortsätta jobba! Vid 13 kom Erik & Rebecka och hjälpte till att montera ihop alla grejjer och flytta på garderoberna och jag & Rebecka gick massvis med vändor till conteinern för att slänga allt skräp och sånt vi ville slänga.. Vid 17 kom M hem och då var fortfarande inte allt helt klart! Det är helt sjukt vilken tid allting tar, SÅÅ mycket längre än vad man tror.. Men nu är det klart och vi är så nöjda och Melvin verkar också vara det. Men vi har ju några att tacka.. Tack underbara syster & "morbror" för all hjälp med sovning o allt och till Erik & Rebecka och även Birgitta som kom med mat :)

Såhär blev resultatet
   

Har inga bilder på vårt rum än, men ska fixa det :)

Själv är jag precis hemkommen från en promenad med Sandra W och utan barn denna gång. Supermysigt hade vi det och gick och pratade. Men när vi skulle skiljas åt så kom en jätte underlig man och stannade typ 7 meter från oss och bara stirrade och gick sen vidare.. sen kom han tillbaka stannade och tittade och gick tillbaka igen.. detta hände tre gånger under säkert 10 minuter.. vi blev lite rädda och gick därifrån till en lekpark en bit bort vid hennes område där hon bor.. Där står vi och pratar och vad ser vi? Jo, samma man 100 m bort som står och spanar på oss.. Vi får PANIK och vet inte riktigt vart vi ska ta vägen. Sandra ringer polisen 114 14 berättade om mannen men de tyckte inte de var någon fara då han inte gjort något. Men nu står han typ vid Sandras port så hon tänker inte gå hem. Så vi springer genom skogen hem till mig och så tar vi bilen och så skjussar jag hem henne. Efter en stund kommer hon in i porten och jag kan åka iväg och vem möter jag? Jo samma man påväg på Sandras port, men somsagt hon hade ju redan gått in men aj så rädda vi var. Han gick omkring i arbetsshorts, snaggad ... nej riktigt läskigt!

Nu ska jag sooova.. Godnatt!