denna grymma värld
Det har varit mycket som hänt sen sist jag skrev.. har haft mycket att tänka på...
Jag tänker så det knakar.. hur kunde det gå såhär fort? För bara två veckor sen var du ju så pigg och glad och sen sa de bara pang? Som att någon bara drog undan mattan som du stod på och du bara föll rätt ner.. det är inte rättvist!
Denna vecka har varit uppochner, jag fattar ingenting. Jag kan inte förstå! Det går verkligen inte..
Vi visste att cancern inte var bra, men att det kunde gå såhär fort kunde ingen ana.. jag hoppas att du inte behöver lida och känna någon smärta! Jag är så glad att jag åkte till sjukhuset och fick se dig och jag hoppas verkligen att du inte kommer lida dina sista dagar.. jag kan inte fatta att jag ens skriver de orden "sista dagar".. HUR & VARFÖR? Varje gång min telefon ringer så tror jag att någon ska berätta att ditt liv nu är slut och jag bävar för det samtalet, samtidigt som jag bara vill att du ska slippa lida nåt mer.. Du har kämpat mot cancern i 4 år och det är med stor sorg som vi nu vet att du kommer förlora den kampen.. du kommer alltid att finnas i mitt hjärta och jag är så himla glad att Melvin hann träffa dig, men han hade velat ha dig i sitt liv mycket längre!!
Mina tankar går till min älskade farbror Lalle och kusiner Mattias & Magnus och förstås till dig, "Gumpan" <3
Jag kommer alltid sakna dig!
Sandra du skriver väldigt fint, jag har aldrig träffat henne, men har förstått att hon var en levnadsglad person. Hon är säkert jätteglad att hon fick träffa dig och lille Melvin en gång till. Sandra jag blev väldigt berörd av din fina ord. Kram på dig och vi tänker extra på er alla nu/Pernilla